folbertdownunder

 

I mars kom våra goda vänner Helena och Stefan på besök. De stannade hos oss några veckor och gjorde sedan en  roadtrip på egen hand. Första kvällen provade vi oss igenom vad ett antal vingårdar från Adelaideregionen har att erbjuda och våra gäster höll ut kvällen lång trots jetlag!

 

Stefan äter ostron till Anders förtjusning!

Kangaroo Island är ju ett måste när man befinner sig i Adelaide, så där spenderade vi några dagar! På schemat stod bl.a. obligatoriska Remarcable Rocks, Seal Bay och Admiral Arch. Vi hann även med pingvinturen och pelikanmatningen i Kingscote, där vi övernattade en natt. Nytt för denna gången var ett par trevliga vingårdar, Bay of Shoals Wines och Sunset Wines.

Solnedgång vid Remarcable rocks... nice!!!

Stora vågor och starka strömmar stoppar inte sälarnas framfart vid Admiral Arch...

Sjölejon vid Seal Bay

 

Koalaspaning!!!

 

Den glupska pelikanen som fick matkoma...

 

Bay of Shoals Wines

Sunset Winery med fantastisk utsikt! Här har vi det ganska gött...

 

 

Att cykla i Barossa har länge varit ett önskemål hos Marita och det passade utmärkt att göra detta tillsammans med Helena och Stefan som både gillar vin och cykling. Man kan väl konstatera att det tar på krafterna att cykla runt och smaka på vin i 30 graders värme - men det är fantastiskt kul!!!

 

 

Här pustar vi ut efter uppförsbacken från Whistlers...

 

Efter en lång och varm sommar är det som synes ganska torrt och gulnat i naturen.




Vår första vätskestopp (som också blev matstopp) var vid Peter Lehmann, belägen vid Para River med en underbar trädgård med palmer och eukalyptusträd, perfekt för medhavd picnic. Vi provade deras platter med diverse godsaker från lokala odlare...

Rockford wines, har behållt det gamla och på deras innegård kan man se 100 år gammal vintillverkningsutrustning som fortfarande är i bruk. Vi var där i mars som är skördemånaden och kunde kika på allt som var i action...

 

 

AC/DC i högform...The boys are back in town som de skrev i The Advertiser



I Somras var det dags för årets händelse i stan. AC/DC var tillbaka på Australiensk mark och spelade för fulla(!) stadions runt riket.





I Adelaide spelade dom på vackra Adelaide oval inför närmare 60000 hängivna fans och några av dessa var svenskar...




Scenen var helt enorm, vädret fantastiskt och gubbarna i god form så kvällen blev ett minne för livet.


En "Rockare..."

En bärplockare av rang...

Som medlemmar i Hugh Hamiltons Winery var vi i höstas (Mars) inbjudna till skördesammankomst med övriga medlemmar. Vi träffades på förmiddagen och fick en genomgång av Chefsvinmakaren, Ben Pridham, på Hugh Hamilton där han berättade om hur det går till när man går runt och provsmakar druvorna för att bstämma om det är dags att skörda eller ej.


Förevisning med mycket "spottande"...

Vissa grundregler lades på minnet såsom "små, fula druvor har oftast mycket smak=dyrt vin". Efter förevisningen och en massa spottande och smakande bar det av ut på fältet.




Vi skördade Shiraz 2010 vilket kommer, enligt Ben, att bli en fantastisk årgång ja t.o.m. bättre än 2006. När man hade fyllt en hink hojtade man "bucket" och Hugh Hamilton själv eller Ben kom och hämtatde hinken.


Hugh Hamilton bärandes på en hink Shiraz...

Alla 42 medlemmarna plockade frejdigt och med stor glädje. Solen lös och resultatet blev drygt ett ton druvor på en timme. Vilka plockare!!


Vinmakare, vindruvor och en styck vinplockare...

Efter väl genomför arbete väntade en fantastisk måltid med dryck från, ja gissa var... Det var en mycket trevlig dag med många roliga minnen och får vi chansen blir det nog lite plockning nästa år också.


Lunch mitt i "plantaget"

Druvorna vi plockade kommer att följas noggrannt och vi medlemmar blir hela tiden uppdaterade i processen. Våra druvor-viner kommer att finnas på hyllorna 2012 och vi, bärplockarna, har första "tjing"...


Hugh Hamilton och en arbetare in action...

I jan-feb hade vi besök av Anders föräldrar. De stannade hos oss i fem veckor och man kan verkligen säga att de prickade in fint väder. Nästan inte en droppe regn (1mm) på 5 veckor. Värmen kom till oss redan i november och har stannat långt in i mars månad.

Då barnens sommarlov och semesterperioden var över var vi mestadels i Adelaide med omnejd.

Crush 2010, Adelaide Hills wine and food festival, Hahndorf
Det var vinfestival i Adelaide hills och vi passade på att avlägga ett besök där. I Adelaide hills finns den vinregion som ligger närmst Adelaide, bara 25 min bilfärd från city. Festivalen erbjuder vinprovning, musik och matprovning i mysig och avslappnad miljö.


Finn ett fel på denna bild...




Vi besökte vingårdarna Nepenthe och Shaw and Smith vars viner ingår i systembolagets sortiment. Nepenthe har bla vunnit pris för bästa chardonnay 2007 i  the decanter World wine awards.

Musikalen CATS
Musikalklassikern Cats gästspelade i en månad i Adelaide Festival Centre. Denna klassiker av Andrew Lloyd Webber från 1981 var en riktig höjdare.


Den attraktive katten Rum Tum Tugger svassar runt bland publiken till alla damers förtjusning!

Australia day 26 januari hos Cherry och Richard
Australia Day firades hemma hos goda vänner. Det blev en blandning av Asiatiskt(Cherry är från Fillipinerna) och Australienskt med en touch av Sverige.


Mingel i trädgården med fantastiskt god plockmat tillagad av Cherry, Hanna och Ellen myser,




Tommy firar Australia day på sitt sätt!

Lite trädgårdspyssel på William avenue


Fobban  och Laila in action...



Under tiden Laila och Erland var här hade vi en trädgårdsspindel bland buskarna i trädgården. Spindeln spann fascinerande guldiga nät av silkestrådar och Laila blev specialist på att nalla trådar...

Moana Beach, ca 30 km söder om Adelaide
Kusten söder om Adelaide är kantad av många fina stränder. Moana beach är en av dom och på just denna beach kan man köra ut med bilen. Behändigt...





Söndagsutflykt till McLaren Vale
I vindistriktet McLaren Vale söder om Adelaide ligger ett 50-tal vingårdar, de flesta små- och familjeägda, främsta tillverkningen är shiraz - och cabernet sauvignonviner.


Fin utsikt från Tapestry winery I väntan på lunchplatter ...


Utanför Hugh Hamilton winery och Laila har inhandlar födelsedagspresent till Christina på Samuel Gorges winery


Weekend i South Australias Outback
Erland och Laila följde med de rutinerade Outbacksresenärerna Pär och Barbro för att nosa lite på SA:s Outback, 500 km norr Adelaide.


Flinders i fjärran - ensamt på vägarna men vi får sällskap av en nyfiken lite Roo



På väg mot Parachilna. Förrutom den öde restaurangen fanns bara detta att titta på i Parachilna


Middag i det gamla fårhuset, Rawnsley Park.  - det blev kängurufile med rött, lokalt vin


Utsikten från restaurangen med kvällssjuset över Rawnsley Bluff


I Wilpenna Pound stötte vi på en goanna, ca 70 cm lång Vid plötsliga skyfall är denna info livsviktig

Kortweekend i Victor Harbor
Dryga 80 km söder om Adelaide på halvön Fleurieu Peninsula ligger staden Victor Harbor. Sommartid är det en mycket populär semesterort. Vintertid kommer många turister för att spana efter valarna, som tillbringar tiden maj - okt i Encounter Bay för att para sig.


Promenad till pingvintur

Promenad på den 630 m långa träbron mellan Victor Harbor och ön Granite Island för att kika på pingviner. Man kan även åka en hästdragen dubbeldäckad spårvagn över, se bild nedan.




Det var svårt att få bra foto på pingvinerna då man inte fick använda blixt utan bara använda sig av guidens gula ficklampesken. De små pingvinerna, som är världens minsta pingvinart, blir 35 cm långa och väger ca 1,2 kg.
Vi spanade på sälar också.

Henley Beach


Laila och Marita badar bland pelikaner...  medan en man kommer gående läsandes en bok...


Solnedgång i Glenelg

Milford Sound är en fjord i sydvästra delen av Sydön i ett område som kallas Fiordland.


Glada resenärer efter att ha duschat i vattenfallet i bakgrunden

Sundet bildades när en glaciär smälte och fyllde fjorden som nu sträcker sig hela vägen ut till Tasmanian Sea. Fjorden är ett av många måsten och den mest besökta platsen på hela sydön. Den 12 mil långa vägen från staden Te Anau räknas som en av de vackraste bilrutterna i världen.



Hanna hjular sig fram genom Fiordland...



På väg till Milford Sounds genom Fiordland


Hanna glassar i glaciären

På vägen passeras ett helt otroligt landskap. Slingrande vägar mellan bergsväggar, otroliga utsiktsplatser, vattenfall, glaciärer, häftiga Mirror Lakes mm. Hanna tog en helt fantastisk bild från denna sjö där det ibland kan vara svårt att se vad som är upp och vad som är ner...


Mirror Lakes

Vid passet med dess tunnel (Homer Tunnel) som utgör passage till andra sidan bergskedjan, stannar vi för att titta på glaciären och landskapet. Till vår stora förvåning och glädje blir vi omgärdade av ett antal nyfikna Kea papegojor.


En Kea på vårt biltak

Vi trodde detta var vanligt men kunde konstatera på vägen tillbaka att vi hade tur som fick vara med om detta.
Kea papegojorna var under, på och runt bilen och verkade inte alls rädda. Detta är en ovanlig sorts papegoja då det är den enda som lever över trädgränsen.

Vi kom fram till Milford Sound vid 19 på kvällen. Boendet var perfekt vid den vackra floden och med endast 2 min bilkörning att avverka på morgonen för att komma fram till turbåten.


På väg ut i sundet

Denna dagen var liksom pricken över i:et på en fantastisk resa. Har det varit svårt att beskriva hur det var tidigare under resan så är detta i det närmaste omöjligt. Omgivet av 1692m höga Mitre Peak och med 7 meter(!) regn om året skapas ett landskap med djungel liknande växtlighet längs skarpt sluttande bergsväggar. Sälar, pingviner, delfiner och ovanliga fåglar trivs i detta fuktiga område där vattnet rinner, forsar eller porlar längs bergsväggarna.



Ett något "fuktigt" landskap...


...och lata invånare...

Vii fick prova att duscha under ett vattenfall och kunde konstatera att det nog är enklare att göra detta hemma, men häftigt var det!


Vattenfallsdusch

Nöjda och glada efter 14 dagars resande tog vi oss norrut under kvällen och övernattade vid Lake Dunstan. Dagen efter tog vi oss till Christchurch via Lindis Pass, det minst krävande passet av de tre stora passen förbi Mount Cook.
Kvällen avslutades med en kall öl vid poolen och förberedelser inför det tidiga flyget hem till Adelaide. Trötta men fulla av minnen kan vi konstatera att en av många drömmar har gått i uppfyllelse och vi blev inte besvikna!

Vy från restaurangen 500 meter ovanför Queenstown

Queenstown ligger vid kanten av Wakatipu sjön och är känd som Nya Zeelands stora skid och äventyrs centrum. Staden har ca 10000 invånare och det var här man började med bl.a. bungyjump, en aktivitet som har utvecklats mer och mer och i dag kan du slänga dig ut mellan två bergstoppar och vända 125 meter senare.


Shotover Jet och Racing nedför berget

En del aktiviteter blev det. Första dagen åkte Simon, Hanna och Anders Shotover Jet. Denna hissnande båtfärd tar dig mellan klippväggarna i ca 40 knop. De sveper så nära väggarna att du nästan kan ta på dom, därefter blir det 360-graders snurr i full fart...gång på gång i 30 minuter. Kul och blött!


Laddade inför Shotover Jet

Det blev även racing nedför berget, en bana som tog sin början efter en åktur i linbana dryg 500 meter längs med berget.


Åktur med schysst utsikt...

Efter lunch beger vi oss norrut längs sjön för en av de verkliga höjdpunkterna under resan. Vi ska rida "Ride of the Ring" i Glenorchy. Från Glenorchy åker vi bil ytterliggare ca 30 minuter nordvart till ett område som heter Paradise och det var precis vad det var.


Äntligen dags, eller...I väntan på ryttarna.

Helt orört med helt otroliga vyer. Bl.a. kunde vi se de snötäckta bergstopparna som var med i Konungens Återkomst, där man tände eldar för att varna för det kommande anfallet.


Hjältarna ståtligt poserande ovanför inspelningsplatsen för Isengard och scenen där man Jagade Prins Kaspian i Narnia

Området är extremt populärt som inspelnings område. Andra filmer som spelats in här är bl.a. Narnia, Prins Kaspian och Wolverine med Hugh Jackman.
Vår 1.5h ridning börjar i dalen och slingrar sig genom, för att använda sig av sagan om ringen benämningar, skogen Lothlorien där det sista slaget i del 1 spelades in. Vi Fortsatte sedan genom Amon Hen för att slutligen öppna upp sig med utsikt över Isengard och de mäktiga topparna av Methedras. Denna spektakulära ridtur går i lugnt tempo vilket passade framför allt Anders... Vi fick rida ett par kändisar. Simons häst Oscar var en av Rohans Ryttare i Konungens Återkomst och deltog i bl.a. slaget om Minas Tirith. Hannas häst Sullivan och Anders häst Zodiack hade varit med i Hercules...


Härliga vyer. Hanna och Simon sitter säkert i Sadeln

En eftermiddag begav vi oss ut och paddlade på sjön. Det var riktigt roligt och något man kan tänka sig att göra igen.


Paddling

Vi var även på KiwiZoo och förundrades över Kiwi honans förmåga att bära på och få ut ägget när det är dags. Ägget var nästan lika stort som hela henne...


Imponerande ägg-hona förhållande...

Maritas födelsedag firades med ridning i Paradise under förmiddagen, därefter KiwiZoo för att avsluta dagen med helt otrolig middag på restaurangen uppe på toppen av berget. Vi var där i mycket god tid (först...) för att försäkra oss om ett bra bord och man kan väl lugnt säga att utsikten från middagsbordet var bedårande!!


Utsikt från middagsbordet

Innan middagen gick vi på KiwiHaka show. En uppvisning i Maurisk dans och sång kultur. Den mest kända dansen är krigsdansen som NZ landslaget i rygby, All Blacks, genomför på planen innan varje match


KiwiHaka Show


Gäst artist på dansgolvet...

Christchurch till Greymouth
Dag 5 var vi åter i Christchurch för att byta färdmedel. Nu var det husbil som gällde och bara det var en helt ny upplevelse. Vi bunkrade och gav oss iväg.


Bunkring av mat och dryck

Målet var att korsa ön från öst till väst under första dagen. Vi kör genom Arthurs Pass vilket var en hissnande upplevelse. Anders lämnade inte vägen med blicken då vi slingrade oss ner längs med bergsväggarna. Ruggigt men läckert. Tyvärr blev det inga bilder då vi med var alldeles för upptagna med att bara ta oss ner helskinnade...



Castle Hill på väg västerut


Västkusten!!


Det blir en lång dag i husbilen och vi når inte västkusten förrän sen afton. Klockan 19.15 parkerar vi ekipaget i Greymouth och intar en välförtjänt middag.

Panukaiki och Franz Josef Glacier
"Pannkakorna är mäktiga"!! Efter en kort biltur på 45 minuter (runt hörnet...) och en liten promenad når vi de berömda panukaiki klipporna formade som pannkakor staplade på varandra.




Panukaiki Rocks


Vi fortsätter mot Queenstown och passerar Lake Matherson och Haast Pass på vägen. Haast pass var inte lika hissnande som Arhurs pass men väl så vackert.
Vi stannar till vid ett antal lookouts och vattenfall innan tiden ger sig till känna och vi får gasa på mot Queenstown, Sydöns absoluta pärla!!


Lake Wakatipu från Queenstown Bay

På väg in mot staden passerar vi helt otroliga vyer, sjöar och världens första bungy jump, dess födelseplats, Kawarau Bridge.
Landskapet har åter skiftat!! Från djungel och vattenfall till mer kala klippor. Man tycker man känner igen sig mer och mer från bilderna i Sagan om Ringen.

Kawarau Bridge

Väldigt många scener har spelats in i området kring Queenstown och "teatersällskapet" bodde länge och väl i Queenstown. Bl.a. paddlade Aragon med sällskap nedför Kawarau River i film 1.


Nästan 50m att övervinna

Bergskedjorna är mer kala och speglar sig vackert i den knallblåa Lake Wakatipu som ger Queenstown sitt speciella utssende.
Middag och uppladdning inför kommande dagars äventyr, för äventyr ska det bli i detta äventyrens Mecka!!

Fredrik nöjd, belåten och nybadad på Henley Beach

 

Den 13-22 December kom Anders bror Fredrik på besök. Det var mycket vi ville hinna med förrutom det självklara badandet i Södra Oceanen.

Två olika platters till lunch på vackra Tappersty i McLaren Vale

 

Efter en snabb fika på 6A William Ave åkte vi ner till ett av våra favoritställen, McLaren Vale. Det var lunch bokat på Tappersty Winery på deras veranda med utsikt över vineriets odlingar. Efter avlagd lunch besöktes ett antal Cellar Doors och Fredrik fick en första inblick i hur vi går tillväga när det ska inhandlas vin till hushållet.

 

Favoriten Samuel Gorge i McLaren Vale. Deras absolut sista (6 flaskor) Grenache 2007 är numera i familjen Folberts ägo. Ren Lycka...

 

Vi besökte Hugh Hamilton (The Black Sheep), D´Ardenberg Wines, Tappersty, Rosemount, Fox Creek och sist men inte minst, vår allra största favorit bland vinmakarna, Samuel Gorge i norra utkanten av dalen.

Det blev besök på anrika Rosemount Estate där vi inspekterade vintunnorna samt fantastiska Hugh Hamilton i södra delen av dalen.

Första kvällens middag blev det givetvis en ordentlig "Aussie grill" i form av kängurufile, aussiekorvar, kyckling, lammfileracks, majs och grillad sötpotatis och till detta inmundigades en Tappersty Shiraz 2007. Helt ok!

Anders jobbade mån, tis och onsdag och då passade barnen och Marita på att åka upp till Adelaide Hills för att se staden från utkiksplatsen Mount Lofty och besöka vackra Cleland Wildlife Park. Då det var måndag var det ganska folktomt i parken. Det blev kängurumatande, koalakramande och en titt på bl.a dingos och Tasmanien Devils (som blev matade med känkgurusvans...) samt annat djurliv som erbjuds på södra hemosfären.

 

Djurspaning...

Djurmatning...

På tisdagen blev det besök i Adelaides Jetsetförort , Glenelg, och på onsdagen hade Anders fixat besök på ASC samt en guidad tur på en Collins ubåt.

 

På torsdagen åkte Anders och Fredrik till Kangaroo Island, en ö med ett djurliv och vyer som överträffar det mesta. Ett Australien i miniatyr. Första dagen besökte vi American River, Seal bay, Little Sahara, Admirals Arch, Remarcable rocks samt gjorde en nattlig utflykt i vildmarken runt vårt hotell, Kangaroo Island Wilderness Retreat, vilket var både roligt och spännande. Man visste ju inte vad man skulle trampa på....

 

 

Vi bodde nära naturen på Kangaroo Island Wilderness Retreat i kanten i utkanten av Flinders Chase National Park

 

Pelikaner i American River...

...samt annat djurliv där vi bodde, en del mer närgångna en andra....Möjligen var det Anders Kängurufilé som inte var besökaren tillfylles. Hmmm....

Admirals Arch och Remarcable Rocks besöktes...

 

...och vyer beskådades.

 

Andra dagen avverkades den norra delen av ön som består av storslagen natur och härliga stränder såsom Snelling beach, Stokes Bay med sin spektakulära entré i form av grottliknande gångar samt Emu Bay. På Emu Bay körde vi ut med bilen och var helt ensamma på denna flera kilometer långa strand. Fantastiskt! Här tog vi det vågade beslutet att låta Fredrik prova på vänstertrafik, vilket gick ganska ok även om Södra Oceanen var bra nära vid ett par tillfällen...

 

Med hjälp av KI:s magnifika och extremt organiserade trafikinformation lyckades vi finna...

 

...vyer över norra delen av KI och Snelling Beach.

 

Det blev även ett dopp på Emu Bay (Kameran står på biltaket...)...

...där Fredrik provade vänstertrafik. Det var tur att vattnet tog emot. Vi har nu beviserligen inte bara badat utan även kört(!) i Södra Oceanen...

 

Vi avslutade med ett dopp på Pennington Beach och med att bestiga Prospect Hill och givetvis hann vi med att besöka ett vineri, Sunset Winery, innan det bar hemåt igen.

Helt otroliga Pennington Beach där vi, precis som på Emu Bay, var helt själva!

...Njaa, lite sällskap hade vi allt...

 

På lördagen åkte vi till Barossa Valley, 55 km NO om Adelaide, tillsammans med bekanta till Anders och Marita. Vi besökte, för svenskar, kända vingårdar som Jacobs Creek, Penfold Wines, Peter Lehman och Kaesler Wines. Det smakades, luktades och handlades under stor förnöjsamhet. Lunch intogs på Novotel med dess magnifika utsikt över dalen. Andra gårdar som besöktes var Seppeltsfield och mysiga Rockford med det gamla traditionella bevarat i dess cellardoor.

Jacobs creek...

Kaesler Wines...

 

Seppeltsfield...

 

I övrigt blev det mest vila...

 

...och en stilla öl på beachen under beskådande av solnedgången...

 

 

 

 

Så startar då den långa resan mot målet,  Ayers Rock (eller Uluru som Aboriginerna kallar klippan). Anders hämtas upp vid ASC kl. 11.00 och så bär det iväg. Bilen är laddad med DVD`s, Pc & DS spel, godsaker, rejäla mackor o mycket dricka för att slippa stanna och äta. På vår högra sida har vi den långa bergskedjan Flinders Rangers ett bra tag. Vi kör igenom Port Augusta, ca 30 mil från Adelaide och den största staden att passera på vår bilresa. Denna dag ska vi endast köra 6o mil för att övernatta i den lilla hålan Glendambo, som vi når strax innan solnedgången.  Vi blir positivt överaskade av Glendambo, som faktiskt består av två bensinmackar och ett Motel med restaurang o pub. Hanna och Marita drar vinstlotten på restaurangen som beställer  klassiska fish and chips, som är både gott & väl tilltaget medan stackars Simon och Anders får vänta två timmar på seg oxe, men av hunger och rädsla av att få vänta i två timmar till på ny mat äter de upp de sega och torra biffarna utan att tillkalla kyparen.

 

 

Dag två, och upp tidigt för att starta den 100 mil långa resan mot slutmålet.  Nu är det riktig outback!! Så fort vi ser en bensinmack så fyller vi på med ny bensin.

 

 

Landskapet skiftar från små till större buskar och ibland Eucalyptusträd som antingen är gröna eller väldigt torra och svarta,  men alltid mer eller mindre röd sand. Vi passerar stora uttorkade saltsjöar , vidsträckta vyer och även berg och bergskedjor och det händer att vi möter en bil. Längs med vägen ser vi också döda känguruer och stora svarta kråkor som de  visst kallas, mumsande på kadaverna. De är lite otäcka!!

 

Vi tankar i Marla, och kör en bit in på Oodnadatta track,  en 622 km lång grusväg mellan Marla och Marre, som en gång i tiden var en aboriginisk handelsled. 150 km senare passerar vi in i Northern Territory – tut tut!!

 

 

Vi når Ayers Rock Resort strax innan solnedgången men hinner inte åka ut och fota klippan. Denna första natt bor vi i en budgetcabin i resorten, endast 1700 sek/natt vilket innebär ett spartanskt inrett rum med 2 våningssängar, kyl och frys, toalett o dusch. De har vett  att ta betalt här! På kvällen går vi på resortens billiga restaurang där man köper kött och grillar det själv och plockar tillbehör uttav buffé som ingår. Det var trevligt och vi bjöds på liveunderhållning av en gitarrspelande trubadur. Det blev tidig nattning då vi var trötta och behövde ladda inför morgondagens äventyr.

 

Så var det tidig lördag morgon och snabb frukost för att åka till klippblocken Olga´s -  Kata Tjuta för att gå en vandringsled där. Det var en härlig kall morgon med klar himmel och på vägen ut till Olga´s ser vi sju kameler som tittar nyfiket på oss. Vi tror inte det är sant!! Vi stannar bilen och kommenderar ut två sömniga barn för mindre populär fotografering.

 

Olga’s Valley of the Winds Walk är 7 km lång och beräknas ta ca 3 timmar. Vi har med oss vatten, som är väl behövligt i denna för oss plötsliga 30 graders  värme.  Leden går i en cirkel genom dalar, och förbi branta klyftor och utkiksplatser. Vi ser två känguruer hoppa omkring. Det är fängslande vackert. Aboriginerna kallar dessa mjukt rundade bergskupoler för Kata Tjuta som betyder många huvuden.

 

 

Trötta efter sista kilometernas vandring i sol utan skugga återvänder vi till Ayers Rock Resort för att intaga välbehövlig lunch och för att hämta nya krafter inför eftermiddagens bestigning av Uluru.  Ayers Rock Resort är påkostad och vackert anlagd med stora solsegel och jordfärgade byggnader som  smälter vackert in i ökenlandskapet. Tyvärr är det väldigt dyrt att turista här.

 

Uluru är 348 m hög, 3,6 km lång, 1,9 km bred, 9,4 km i omkrets och ligger 863 m över havet på en ökenlik högslätt. Två tredjedelar av formationerna är begravda under jord och beräknas gå så djupt som 6000 m.  Det är en mäktig syn mitt ute i det platta ökenlandskapet.  Uluru och Kata Tjuta ingår båda i Uluru Kata Tjuta Nationalpark, som är upptagen på Unescos världsarvslista.

 

 

Vi beundrar klippan en stund innan vi påbörjar klättringen. Bänkarna  nedanför klippan är fullsatta med turister som spanar upp. Många går även vandringsleden runt. Marita och Hanna är lite tveksamma över denna kommande aktivitet men börjar iallafall klättringen för att eventuellt  avbryta om det blir för tufft. De första 50 meterna är fri klättring och därefter finns en grov kätting att hålla sig i. Det är en fysiskt ansträngande klättring och vi vilar ibland efter vägen upp och passar på att beundra utsikten. De 1600 m upp till toppen är jobbigare och längre än vad vi först trodde. Wow det här var häftigt! Vilka vyer! Det är en mäktig känsla att ha nått toppen och känna ökenvinden i ansiktet och blicka ut över den oändliga Outbacken!

 

 

Vägen ner var inte helt lätt heller och väl nere känner vi oss ganska slutkörda och våra ben och fötter värker.  Då är det dags att dra vidare för att få bra platser för att fota klippan vid solnedgången. Nu sitter det fint med en kyld  Coopers Pale/Solo med tilltugg. Det är otroligt vilka färgskiftningar klippan får av solens strålar.

 

 

Denna natt bor vi i en stuga på campingen och den är hälften så dyr och mycket finare än gårdagens. Campingen ser väldigt trevlig ut och det finns flera gasolgrillar för BBQ men ikväll är vi så trötta så det får bli hämtpizza .

 

 

Tidig morgon igen för nu ska vi fota soluppgången! På vägen ut till klippan ser vi att himlen är ganska mörk och det börjar regna lite. Vi tror inte det är sant!  Once in a lifetime, we are here and it´s raining! Vi lugnar ner oss lite då det bara kommer några droppar men tyvärr är det molnigt men vi får trots allt en del bra bilder. När vi står där och beundrar klippan springer en dingos förbi en bit framför oss. När vi har fotat färdigt åker vi tillbaka till resorten för att inhandla lite souvenirer och posta våra vykort.  Efter att ha imundigat kaffe och jättegod glass påbörjar vi vår långa bilfärd hemåt.

 

 

Mot Coopers Pedy, opalgrävarstaden, för övernattning i Desert View Motel Underground Apartments. Vad ska vi säga om denna stad? Vi tycker den påminner om Sälen på något vis, fast istället för  all snö och snöhögar är det  sand och sandhögar här. Det känns som lite Vilda västern , inga asfalterade gator och lite gatubelysning.  80 procent av stadens 4000 invånare bor under jord för att klara av sommartemperaturer på upp till 50 grader. Till och med kyrkor och hotell har byggts under jord. På vissa ställen är det bara tv-antenner och ventilationsrör som avslöjar att någon lever under ens fötter. Vi tar oss ut på kvällen för att äta en bit mat och stöter på dingos springande på gatan. Vi ser en grekiskt restaurang , Tom och Mary´s Taverna, och utanför står två äldre greker som vänligt undrar om vi har bokat bord då det alltid är fullbokat på denna restaurangen. Det har vi ju inte men en fullbokad restaurang är alltid ett gott tecken så  vi tittar in ändå och har  sån tur att det blir ett bord ledigt då det  är ett par som precis ska gå. Tsatziki, Souvlaki, vitlöksbröd mm och vin från Penfold´s i Barossa Valley– yummi, yummi!!!

 

Måndag morgon, som blev lite skön sovmorgon för oss! Innan vi åker hem passar vi på att kika in i en juvelbutik. Vi inhandlar ett opalsmycke åt Hanna och Simon får en boomerang. Alla är nöjda och vi lämnar opalgrävarstaden och drar vidare mot Adelaide. På vägen hem har vi blandat väder, från solsken till kraftiga regnskurar. Bilkörningen flyter på bra och vi anländer Adelaide vid 19-tiden. Det här äventyret är vi glada att vi gav oss ut på och det kommer att bli ett minne för livet!

 

Vi hade hört ryktas att man sett valar i semesterorten Victor Harbour, 10 mil söder om Adelaide. Det lät intressant så vi åkte dit en söndag. Vi hade vackert väder, lite blåsigt men klarblå himmel och soligt.


Typiska valskådare




Valar i sikte

Valarna var en bit ut och det var svårt att fånga ögonblicket på bild. Det var en härlig känsla att se dessa, för oss nordbor exotiska djur i dess naturliga miljö. När vi var där hade vi turen att det var två stycken inne och lekte så det var en hel del "snurrande" i vattnet.


Hanna med södra oceanen rullande in i bakgrunden!

Då har vi drabbats av årets första storm. Det var en rejäl vindpust som passerade under helgen och gav oss ett ordentligt tillskott på vatten och frisk luft. Tro det eller ej, men det var lite "uppfriskande" efter en lång period med varmt väder.


En del njöt mer än andra i ovädret...


Regnväder i Södra Australien är som vinterhalkan hemma. Varningar mm utfärdas i radion och man ger sig ogärna ut i trafiken...


Det blåste mycket kraftigt och dagen efter kunde man se konsekvenserna. Otroligt...


Port Adelaide mellan Henley och Anders Jobb


River Torrens svämmar över mitt i cetrala Adelaide


Nere vid Rogers "hak" i semesterparadiset Glenelg söder om Henley.

Nåväl, det har ju varit torka sedan december, så lite vatten skadar inte.

Nöjda besökare med Barossa under solnedgång i bakgrunden

Barossa Valley är en välsignad dal för alla vinälskare. Dalen är 40 km lång och 11 km bred vilket är ganska litet med tanke på att en fjärdedel av landets druvtonnage kommer från Barossa. Det finns drygt 60 vingårdar i Barossa Valley, från små specialiserade till stora internationella namn.



Penfolds är största vinproducenten i Regionen. Peter Lehman är en annan stor tillverkare och ligger fantastiskt vackert beläget vid Para River.


Trädgården på Peter Lehman Wines


Det tar ca 1 timme från Henley Beach så det är en lagom endags utflykt. Dagen avslutade vi med att beskåda solnedgången över dalen från en av utsiktsplatserna.


Nöjda och belåtna...


...beskådar vi solnedgången innan hemfärd...

I övrigt är det som vanligt. Jobb, mat, skola, fotboll och allmänt kaos. Vintern närmar sig så nu är det varmare i Sverige än här...Under 20 grader gäller täckjacka och mössa!
 

"Om inte tryckfelsnisse hade varit framme hade nog bluffen fungerat. Det var en vinhandlare i Melbourne som fattade misstanke när han i Mars 1998 upptäckte något märkligt på en flaska Penfolds Grange Hermitage 1990. I stället för ordet pour (hälla) hade en mindre nogräknad bedragare skrivit poor (fattig).
Etiketterna var plagierade och vid en närmare provsmakning visade sig flaskan innehålla billigt blask och inte det legendarsiska shirazvinet. Australiens mest kända vin klarade och slog vakt om sitt rykte. Lyckligtvis hann inga flaskor med det falska innehållet gå på export.
När årgång 1990 först nådde marknaden såldes den för $150 flaskan, men sedan det presigefyllda Amerikanska magasinet Wine Spectator 1996 gett vinet utmärkelsen Wine of the Year sköt priset i höjden och vinkonnässörer ställde sig i kö för att komma åt de eftertraktade dropparna"


Adelaide CBD mellan rankorna                                       foto: Marita Folbert

I söndags upptäckte vi till vår förskräckelse att vinförrådet var på upphällningen. Endast en flaska Grenache 2006 från utsökta Samuels George nere i McLaren Vale låg där i sin ensamhet. Inte illa men ack så tomt. Nåväl, ingen ko på isen då det är öppet för påfyllning alla dagar i veckan.

Då vädret ( i vanlig ordning...) var vackert gjorde vi en liten söndagsutflykt till välkända Penfolds Magill Estate i östra förorten Magill, där Australiens främsta - och ett av världens - mest berömda röda vin, Grange, framställs. Vinet hette länge Grange Hermitage, men eftersom andra delen av namnet är identiskt med ett av Frankrikes mest prestigefyllda vindistrikt tvingades Penfolds ändra sitt inarbetade varumärke. Egendomen grundades av Christopher Rawson 1844 och utgjorde grunden till vad som senare skulle bli storföretaget Penfolds. I dag är vingården liten, men det finns en utmärkt restaurang och högklssiga viner till försäljning.
Det fick bli två flaskor Shiraz 2006 och drycken till söndags steken var räddad...
 

För ett par dagar sedan kom den riktiga sommarvärmen som nu har parkerat över södra Australien. I dag, samma dag som Anders föräldrar åkte mot nordliga breddgrader (mer om vad vi gjorde sista veckorna kommer) har vi tangerat rekordet från 1934, +44,2 grader!! Det låter kanske skönt men jag lovar er, det är aaalllldddeeeelleeesss föööörrr varmt!!
Nedan har vi klippt in väderprognosen med aktuell temp. i afton (+40,1) och kommande vecka.

Adelaide, 20:30 CDT
Temperature:	40.1°C
Heat Index/Wind Chill:	38.9°C
Humidity:	18%
Wind:	Calm
Gusts:	0km/h
Pressure:	1004.9hPa
Rainfall since 9am:	0.0mm
This week in Adelaide
Thursday :	44°C
Friday :	41°C
Saturday :	40°C
Sunday :	40°C
Monday :	39°C
Tuesday :	38°C
Wednesday :	38°C

Man kan tycka att detta är milsvid skillnad mot Sverige i januari men likheterna är förvånansvärt många!

1: Mössa: Man måste ha hatt på sig för att inte bränna svålen. Att gå ut utan hatt är olidligt.
2:Förbereda bilen. Bilen måste startas och köras med AC för att komma ner i temeraturer som inte skapar brännskador! Sätet skulle behöva inbyggda kylslingor då det är som att sätta sig på ett bastuaggregat! Ratten går inte att ta i de första två minutrarna utan vantar.
3:Barnen får vara inne under rasten pga vädret.
4: Fotbollsträningarna har ställts in pga temperaturen!
5:Det är grusträning en gång i veckan (på beachen...)
6: Man vill att hushållen är restrektiva med elförbrukningen (AC aggregaten)
7:Elkraftverken går för högtryck. I går brann det i ett kraftverk i Adelaide pga överhettning...

Där ser Ni. Same same but different!

Henley Beach i förgår kl 9pm

Då var det dags att fira in det nya året 9,5h före Svedala. Vi var bortbjudna till en kollega till Anders och det var en annorlunda nyårsafton, dock helt i linje med de intryck och seder vi vant oss vid under det första halvåret på den södra delen av klotet.
Glöm kostym, slips, nyputsade skor, sittande bord, varm glögg mm. Här kan/har man shorts, sandaler och T-shirt. Vi gick halvvägs med skjorta, jeans och lågskor.


Några av de nöjda gästerna

Det bjöds först på ostbricka med kex och ett par fantastiskt goda "röror" till. Därefter tog grillmästaren saken i egna händer och grillade sniper (en djuphavsfisk, fantastiskt god!), korv, kyckling mm. under grillningen utökade buffén med tiden av allenhanda "ting" för att avslutas med 4 olika dessert tårtor!! Värdinnan driver ett café i Strathalbyn, så detta är hennes "bakgård"...


Kocken/värden            Diverse gäster...

Antalet gäster var lite oklart. Man kommer och går under aftonen och önskar gott nytt år.


Ölglas...skulle inte tro det...


Hanna hade "glömt" badkläder, så det fick bli ett fotbad i bubbelbadet

Den 2 januari beger vi oss ut på en längre "walkabout" med destination Melbourne via Mount Gambier och Great Ocean Road. Åter i bas under kvällen den 6 januari.

24 december, Julafton
Det var inte helt lätt att finna den rätta julstämningen i värmen. Under förmiddagen blev det givetvis ett dopp i oceanen (Vi gick till grannstranden Grange Beach) och det var underbart varmt i vattnet. Vi hann inte mer än lämna vattnet förrän hajsirenen gick några hundra meter söder om oss (Henley Beach, vår hemmastrand). Simon och Hanna fortsatte spela fotboll på stranden istället...Här är tidningen dagen efter:
http://www.news.com.au/adelaidenow/story/0,22606,24843936-5006301,00.html


Beachfotboll på julafton


Ingen rädder för hajen här...Njaa när de kommer är de en bit ut så det
är lugnt!


Närmre än så här diskuteras          En kall julaftonsdricka framför "arbetande"
inte ishockey numera...Anders       Aussies.
håller nämligen på Malmö...

Eftermiddagen blev vikt till förberedelser inför aftonen. Roger gästade oss och vi förtärde ett, i alla stycken fantastisk julbord. Pricken över i:et var den svenska julsnapsen och att det varma hämtades direkt ifrån grillen. Att sedan kunna sitta ute på julafton var en ny upplevelse, likaså avsaknaden av slips och kostym som pga breddgraden var utbytt mot flipp-flopp och shorts!


Skål, Schwädeen...

Vi kan meddela att tomten kom även hit. De var två stycken i år, Tomten och en liten tomtenissa. Alla var glada, inte minst tomtarna även om de hade bråttom för att hinna upp till kalla Norden!

25 December, Juldagen

Juldagen ägnades till att montera, prova, spela, läsa mm de av tomtarna levererade julklapparna. Alla verkade glada och nöjda och på kvällen avnjöts resterna från det dignande julbordet...


Montering av basketkorg


Under juldagens promenad lyckades vi plåta lite tomtar lite här och var...

26 December, Boxing day!


Presumtiva surfare på Middleton beach, Fleurieu Peninsula

Annandagen eller boxing day som det heter Down Under begav vi oss ut på en roundabout på halvön söder om Adelaide, Fleurieu Peninsula. Vi tog omvägen genom Adelaide Hills och körde på "baksidan" av bergen ner till den lilla pittoreska byn Strathalbyn där vi gjorde ett kort stopp och sträckte på benen. Det var varmt ute!!
http://www.strathalbyn.biz/


Marita i Strathalbyn park

Resan fortsatte sedan ner mot havet via Fleurieu Peninsulas fantastiska vyer. Innan vi nådde fram till Adelaidebornas vattenhål, Victor Harbor, passerade vi Middleton Beach. Detta är "nybörjarstranden" för vågsurfarna och här kan man ta lektioner i surfingens digra konst. Detta hanns dock inte med vid detta tillfälle.
Resan fortsatte vidare till grannstranden Horse shoe bay, en barn- och badvänlig strand i ett fantastiskt läge. Stranden är utformad som en hästsko med omgivande berg. Underbart!


Beachen horse shoe bay. Utsiktsplatsen ligger på toppen på udden, mitt i bilden.


Från Utsiktsplatsen


En underbar vy över beachen där vi precis hade varit och badat


Horse shoe bay: Simon på sin nya skinboard.


Nöjd!

Resan fortsatte längs med kusten och via ett pitstop i Victor Harbor nådde de riktiga surfstränderna. Vägarna för att nå dessa var precis så slingriga, smala och "buckliga" som man kan föreställa sig. Vi besökte två stränder, Waitpinga (Stark vind på Abourginska språket) och Parsons Beach. Efter dessa besök åkte vi hemåt och drömde om att träffa den där drömvågen vid exakt rätt tillfälle...

Waitpinga Beach
http://www.trevorstravels.com/more-views-of-waitpinga-beach-south-australia/





Parsons Beach





Faciliteterna på Parsons Beach...

Under helgen som gick blev det ett besök på Adelaide Zoo. Detta Zoo ligger mitt i stan och är lagom stort för att du skall tycka det är intressant och roligt under hela besöket. Vi var alla imponerade av det stora och varierande utbudet på sevärdheter såsom lejon, leoparder, krokodiler, flodhästar, terrarium och inte minst Kung Louis högborg.
http://www.zoossa.com.au/adelaide-zoo



Middag




Lite blandade bilder från besöket


Några av dagens åskådare.

Det finns en sak som alla "down under" går på innan jul, nämligen Carols! Det är att likna vid en julshow med allehanda uppträden och en kör. Veckorna innan juldagen infaller har de olika förorterna sina "Carols" och det hela kulminerar i Centrums egna "Carols by Candlelight" sista söndagen innan juldagen.


De ca 30000 besökarna i Elder Park kunde följa årets upplaga i gassande sol, ja det var nästan för varmt måste medges...


Två av besökarna som smörjde kråset denna fantastiska afton


Strålande väder och många besökare


Vy från bron mellan Adelaide centrum och Northern Adelaide över Torrens River, Festival Centre och Convention Centre